9 saker du behöver veta om du vill donera organ •

Fram till nyligen behövde fler människor organ än donatorer. Faktum är att många människor är i stort behov av organdonatorer som njurar, lever, hjärta, lungor och andra. Om du funderar på att göra det, här är saker att veta om organdonationsprocedurer.

Vilka är förfarandena för organdonation?

Citat från Cleveland Clinic är organdonation en kirurgisk process genom att man tar bort ett organ eller en vävnad från en donator och placerar den i en donatormottagare.

I detta förfarande måste en organtransplantation göras eftersom mottagarens organ misslyckas eller är skadat på grund av vissa hälsotillstånd.

Det kan inte vara slarvigt, innan du bestämmer dig för att bli organdonator, här är några saker du behöver veta om organdonationsprocedurer.

1. Organdonatorkandidater

Nästan alla människor i alla åldrar har potential att donera organ, både levande och döda.

Om någon dör kommer läkaren givetvis att utvärdera först för att justera givaren. Detta är baserat på medicinsk historia såväl som ålder.

Den organisation som ansvarar för organdonationsproceduren kommer att avgöra om det är lämpligt eller inte.

Medan du fortfarande lever kan du också donera, oavsett om du är släkt med blod eller inte.

Du bör dock berätta för det medicinska teamet om du har vissa hälsotillstånd som cancer, hiv, diabetes, njursjukdom eller hjärtsjukdom.

2. Steg för att bli organdonator

Det första du kan göra är att registrera dig hos en viss organisation som potentiell donator om du har dött.

Till exempel finns det en nationell transplantationskommitté för Indonesien. Senare kommer det att finnas en blankett som ska fyllas i samt att få ett donator-ID-kort.

Detta är ett av de lagliga sätten att ge samtycke till att du senare vill donera organ, vävnader och ögondonatorer.

Om du vill donera ett organ medan du fortfarande lever kan du prata med det medicinska teamet för organtransplantation eller ansöka till ett sjukhus i nöd.

Det är en bra idé att berätta för din familj om din önskan och ditt beslut att bli donator så att det inte uppstår några missförstånd senare.

3. Blodtyp och vävnadstyp hos givaren

För transplanterade är det lättare att få organ från personer som har samma blodgrupp och vävnadstyp.

Detta för att minimera möjligheten att mottagarens kropp stöter bort det nya organet.

Vanligtvis kommer det medicinska teamet att genomföra en serie tester i förväg för att avgöra om donatorns blodtyp och vävnadstyp matchar mottagaren av organtransplantationen.

4. Att bli donator är frivilligt

Du måste veta att organdonatorproceduren är något som det inte finns något tvång innan.

Enligt hälsoministeriets föreskrifter kan vem som helst bli frivillig donator utan att be om något i gengäld.

Att betala eller köpa och sälja organ är strängt förbjudet i Indonesien. Denna lag finns i lagen.

5. Att ge liv till donatormottagare

Den största fördelen med att vara organdonator är att du kan hjälpa till att ”vara räddaren” för någons liv.

Den personen kan vara en man, hustru, barn, förälder, bror, syster, nära vän eller till och med någon du inte känner.

6. Risker efter organdonation

I allmänhet finns det inga betydande hälsoproblem efter organdonationsproceduren.

Du måste veta att även när du är vid liv kan du donera vissa organ utan några långvariga hälsoproblem i framtiden.

Du kan till exempel donera en njure. En njurtransplantation är ett kirurgiskt ingrepp för att placera en frisk njure från en levande eller avliden donator.

Denna transplantation måste göras när njurarna har förlorat sin förmåga att filtrera så att skadliga vätskor ansamlas vilket leder till njursvikt.

Förutom ärr kan vissa donatorer uppleva långvariga problem, såsom smärta, nervskador, bråck eller tarmobstruktion. Detta är dock ganska sällsynt.

7. Driftrisk

Donatorkirurgiska ingrepp klassificeras som större operationer. När man blir organdonator medan man lever finns det alltid en risk att göra en större operation.

Några av riskerna inkluderar blödning, infektion, blodproppar, allergiska reaktioner och skador på organ eller vävnader nära donatororganet.

Även om det finns en allmän bedövning under operationen, är det möjligt att känna smärta under återhämtningsprocessen.

Chansen är stor att det tar lite tid för din kropp att återhämta sig helt efter operationen.

8. Beslutet att bli organdonator

Tänk noga på fördelarna och riskerna med att donera organ innan du bestämmer dig för att bli donator.

Det är mycket viktigt att få fullständig information innan du fattar ett beslut.

Prata med det medicinska teamet om procedurer, operationssteg och framtida hälsa efter organdonation.

Det viktigaste är att alltid komma ihåg att detta är helt och hållet ditt eget beslut. Låt inte andra påverka dina beslut.

9. Känslor efter att ha donerat organ

Vanligtvis är levande organdonatorer nöjda med sitt beslut eftersom de känner att de har hjälpt andra.

Även om organtransplantationer ibland inte fungerar, känner sig donatorerna fortfarande positiva eftersom de känner att de gjort sitt bästa.

Det är dock fortfarande möjligt att du kommer att känna dig ledsen eller förvirrad över hur du känner dig efter att ha donerat ett organ.

Vanligtvis sker detta som ett resultat av organtransplantationsresultat som inte motsvarar förväntningarna eller att donatorn från början fortfarande är osäker på sitt beslut.


$config[zx-auto] not found$config[zx-overlay] not found