Fullständig information om höft- och höftfrakturer (bäckenfrakturer)

Frakturer eller frakturer kan uppstå i alla delar av benvävnaden, inklusive händer, fötter, handleder och vrister. Men förutom dessa vanliga benplatser kan frakturer även uppstå i höft och bäcken (bäckenfraktur). För att ta reda på mer om den här typen av frakturer finns här fullständig information om bäckenfrakturer som du behöver veta.

Vad är en bäckenfraktur?

En bäckenfraktur är en fraktur som uppstår i ett eller flera av de ben som utgör bäckenet. Bäckenet är en grupp ben som ligger i slutet av bålen, mellan ryggraden och benen. Dess funktion är att hjälpa till att binda muskler och skydda organ i nedre delen av buken, såsom urinblåsan, tarmarna och ändtarmen.

Bäckenbenen inkluderar korsbenet (det stora triangulära benet vid basen av ryggraden), coccyx (svanskotan) och höftbenet. Höftbenet, både till höger och vänster, består av tre ben som kallas ilium, pubis och ischium.

Dessa tre ben separeras under barndomen, men smälter sedan samman med åldern. Mötet mellan dessa tre ben bildar också acetabulum, som är den del av bäckenet som är i form av en ihålig kupa och fungerar som en uttag för höftleden. Acetabulum förbinder bäckenet med lårbenet (lårbenet).

Bäckenfrakturer är en sällsynt typ av fraktur. OrthoInfo sa att antalet fall av höftfrakturer endast inträffade cirka 3% av alla typer av frakturer hos vuxna. De vanligaste typerna av frakturer inkluderar handledsfrakturer, fotledsfrakturer och nyckelbens- eller axelfrakturer.

Även om det är sällsynt kan allvarliga höftfrakturer vara livshotande. Anledningen är att bäckenbenet är nära stora blodkärl och organ, så brutna ben på denna plats kan orsaka organskador och blödningar. Därför kräver denna typ av fraktur ofta akut medicinsk behandling.

Tecken och symtom på bäckenfraktur

Vanliga tecken och symtom på en bäckenfraktur eller höft- och höftfraktur är:

  • Smärta i ljumsken, höften eller nedre delen av ryggen.
  • Kan inte resa sig eller resa sig, speciellt efter ett fall.
  • Kan inte lyfta, flytta eller rotera benet.
  • Svårighet att gå.
  • Svullnad och blåmärken i och runt bäckenområdet.
  • Domningar eller stickningar i ljumsken eller benen.
  • Ojämn benlängd, vanligtvis är benet på den skadade höften kortare än det andra.
  • Benet på sidan av den skadade höften pekar utåt.

I svåra fall kan en höftfraktur orsaka symtom, såsom blödning från slidan, urinröret (röret som transporterar urin från urinblåsan till utanför kroppen) eller ändtarmen (utrymmet som innehåller fast avfall från tjocktarmen som ska vara utsöndras utanför kroppen), eller svårigheter att urinera. Om du har ett eller flera av dessa symtom bör du omedelbart kontakta en läkare.

Orsaker och riskfaktorer för bäckenfraktur

En vanlig orsak till bäckenfrakturer eller höft- och höftfrakturer är en hård påverkan på benet, såsom en höghastighetsbil eller motorcykelolycka eller ett fall från höjd. I detta tillstånd kan bäckenfrakturer uppstå hos människor i alla åldrar som fortfarande är friska.

Men frakturer i bäcken och höfter kan också orsakas av försvagade bentillstånd, såsom benskörhet. Hos personer med detta tillstånd kan även en lätt påverkan på bäckenet orsaka en fraktur i den delen av benet. Orsaken till denna bäckenfraktur uppstår vanligtvis hos äldre på grund av åldrande faktorer som orsakar osteoporos.

I sällsynta fall kan höftfrakturer också uppstå på grund av hög atletisk aktivitet som gör att ischiumbenet slits av från muskeln som fäster vid benet. Detta tillstånd är också känt som en avulsionsfraktur. Avulsionsfrakturer i bäckenet förekommer vanligtvis hos unga idrottare.

Utöver orsakerna ovan finns det flera faktorer som ökar en persons risk att utveckla en fraktur i bäckenet eller bäckenet och höfterna, nämligen:

  • Kvinnligt kön, särskilt efter klimakteriet som kan orsaka bentäthet snabbare än män.
  • Åldershöjning. Ju äldre du är, desto mer benägen är du för höft- och höftfrakturer.
  • Familjehistoria, det vill säga om dina föräldrar hade en höftfraktur, löper du hög risk för detsamma.
  • Får inte tillräckligt med kalcium och D-vitamin. Båda dessa näringsämnen är viktiga för att stärka benen.
  • Brist på motion, som att gå, gör att ben och muskler försvagas, vilket gör att du är mer benägen att falla och frakturera höften.
  • Rökvanor och överdriven alkoholkonsumtion.
  • Medicinska tillstånd som påverkar hjärnan och nervsystemet, vilket ökar risken för fall, såsom stroke, demens, Parkinsons sjukdom och perifer neuropati.
  • Andra kroniska medicinska tillstånd, såsom endokrina störningar som orsakar benskörhet, tarmsjukdomar som minskar upptaget av kalcium och D-vitamin, och att ha lågt blodsocker och lågt blodtryck ökar risken att falla.
  • Långvarig användning av vissa läkemedel, såsom steroider.

Diagnos av bäckenfraktur

För att diagnostisera en bäckenfraktur eller fraktur kommer din läkare att undersöka ditt bäcken och höft för fysiska symtom. Sedan kommer bildundersökningar att göras för att bekräfta diagnosen och kontrollera hur allvarlig frakturen är. Tester som kan utföras inkluderar:

  • Röntgen, kan visa närvaron av ett brutet ben.
  • CT-skanning, kan visa benområden mer detaljerat, speciellt för fall av mer komplicerade bäckenfrakturer.
  • MRT, som visar mer detaljerade bilder av benet och omgivande vävnad, speciellt för att kontrollera eventuella stressfrakturer.
  • Uretrografi, som kan visa bilder på urinröret för att se om det finns skada av en fraktur.
  • Angiografi, som kan visa bilder på blodkärlen runt bäckenet.

Behandling av höft- och höftfrakturer

Behandling av bäckenfrakturer kan vara olika för varje patient. Detta beror på frakturens mönster, hur mycket ben som har förskjutits, tillståndet för skadan och patientens övergripande tillstånd.

Vid icke-svåra höftfrakturer, där benet inte förskjuts eller endast förskjuts något, räcker det med icke-kirurgisk behandling för att behandla detta tillstånd. Denna typ av fraktur kräver dock inte gipsliknande frakturer på händer och fötter.

I detta tillstånd behöver du kanske bara använda en rollator, såsom kryckor (käpp) eller en rullstol, i cirka tre månader tills ditt ben läker. Du kommer också att få smärtstillande medel, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) eller antikoagulantia för att minska risken för blodproppar i bäckenet och benen.

Men vid svåra höftfrakturer är kirurgi den mest effektiva åtgärden för att behandla detta tillstånd. Men innan operationen utförs kommer läkaren först att ta itu med chock, inre blödning och organskador som kan uppstå. Målet är att kontrollera blödning och stabilisera tillståndet för den skadade patienten.

Under operationen kan du ha en eller flera typer av frakturoperationer. Här är några typer av operation för bäckenfrakturer som vanligtvis utförs:

  • Intern funktion för pennfäste

Vid denna typ av frakturoperation riktas benen in i sin normala position och förenas sedan med en skruvformad penna eller metallplatta på benets yta. Denna penna tjänar till att hålla benets position tills det läker.

  • Extern pennfästesfunktion

Förutom internt kan din läkare använda en fixering eller penna som placeras externt under din hud eller kropp. Vid denna typ av operation sätts skruvar in i benet genom små snitt i hud och muskler. Sedan får man skruvarna att sticka ut från huden på vardera sidan av bäckenet.

Från den utskjutande skruven fästs en kolfiberstav utanför huden, som tjänar till att hålla det brutna benet i rätt position. I vissa fall kan denna externa penna användas tills benet läker. Hos patienter som inte kan använda denna enhet under lång tid, tillämpas dock extern fixering endast tills andra behandlingsprocedurer kan utföras.

  • Höftprotesoperation

Speciellt för höftområdet, speciellt i acetabulum, rekommenderas ofta höftprotesoperationer. Denna typ av operation utförs om din höftfraktur har stört blodtillförseln till höftledens kula.

Denna skada uppstår vanligtvis hos äldre personer med frakturer Femoral hals eller en lårbenshals som tenderar att inte läka bra. När det gäller driften av pennan räcker inte installationen ensam för att kunna reparera och stabilisera benet.

Denna typ av operation kan göras helt eller delvis. Vid total höftprotesoperation ersätts det övre lårbenet (lårbenet) och uttaget i höftbenet med en protes eller ett konstgjort ben av metall.

Partiell höftprotesoperation utförs genom att man tar bort huvudet och halsen på det brutna lårbenet och ersätter det med ett konstgjort ben av metall. Denna typ av operation utförs vanligtvis om spetsen av det frakturerade benet är förskjutet eller skadat och rekommenderas generellt för vuxna som har andra hälsotillstånd eller kognitiva funktionsnedsättningar som inte kan leva självständigt.

  • Skelettdragkraft

Skelettdragkraft är en anordning som består av remskivor, snören, vikter och en metallram monterad på en säng. Det här lasthjulssystemet används för att justera benbitar till rätt position.

Vid höft- och höftfrakturer används ofta skelettdrag efter skadan och släpps efter operationen. Ibland kan frakturer i acetabulum korrigeras med enbart skelettdrag. Detta beslut är dock mycket sällsynt.

Vid skelettdragning implanteras metallstift i lårbenet och smalbenet för att hjälpa till att positionera foten. Sedan kommer en vikt att läggas på tapparna för att dra benet och hålla frakturen i rätt läge.

Återhämtningstid efter behandling av bäckenfraktur

Efter att ha genomgått ovanstående behandlingar kommer du i allmänhet in i en period av rehabilitering eller återhämtning. Under denna period kommer du i allmänhet att behöva fysioterapi för att stärka dina muskler och skelett, så att de kan hjälpa dig att röra dig.

Du kan också få arbetsterapi för att hjälpa dig med dagliga aktiviteter, som att bada, klä på dig och laga mat. Även i denna arbetsterapi avgör terapeuten om du behöver gåstol eller rullstol för aktiviteter.

Under återhämtningsperioden, glöm inte att alltid tillgodose de näringsbehov som behövs, genom att äta den rekommenderade maten för frakturer. Kontakta en läkare för mer information.


$config[zx-auto] not found$config[zx-overlay] not found