Varför springer vissa starka människor långdistanslöpning och andra inte?

Det finns två sorters människor i den här världen. Människor i klassen Usain Bolt som kan springa sträckor på upp till tiotals kilometer med ett sött leende på läpparna, och de som kan springa ens en kilometer, det är som att möta döden.

Löpstyrka kan faktiskt tränas genom regelbunden och intensiv träning. Men när du har övat mycket och fortfarande inte orkar springa långa sträckor kanske det är dags att reflektera. Det finns ett antal fysiska egenskaper som kan vara orsaken till att du blir andfådd snabbt när du bara springer till snabbköpet nära ditt hus, medan din närmaste vän vinner en prenumeration på 200 kilometers ultramarathon.

Människor som kan springa långa sträckor har speciella gener i kroppen

I en studie publicerad i tidskriften PLOS One fann ett team av spanska forskare att genetik i hög grad kan avgöra en persons framgångsgrad när det gäller att nå mållinjen i en maratontävling.

Forskare observerade det fysiska tillståndet hos 71 personer som hade deltagit i en maratonlöptävling minst en gång under de senaste tre åren och var fysiskt vältränade, utan någon historia av någon sjukdom. Därefter togs blodprover från studiedeltagarna för vidare undersökning, och deras nivå av muskelskador efter löpning observerades också.

Forskare fann att utöver beslutsamheten att träna styrkelöpning har långdistanslöpare en speciell genetisk kod som gör att deras kroppar kan producera mindre kreatinkinas och myoglobin, som är proteiner i blodet kopplade till muskelnedbrytning. Denna förening frigörs av kroppen när musklerna blir spända eller skadade efter långvarig användning, till exempel under ett maratonlopp.

Bara för rekordet, för att klara ett maraton behöver du cirka 30 000 steg, medan benen kommer att hålla upp till 1,5 till 3 gånger din kroppsvikt vid varje steg.

När det blir stora skador på muskelfibrerna kommer du alltså att känna dig trött snabbare. Å andra sidan frisätter löparens kropp som har just den här genen väldigt lite av dessa proteiner. Detta innebär att de upplever mindre muskelskador när de springer. Det är denna gen som gör att vissa människor springer bättre än andra.

Personer som är starka i långdistanslöpning har en längre benstomme

Kortare, starkare ben kommer generellt att visa bättre löpförmåga, men detta gäller endast accelerationssteget i början av loppet. Samtidigt har personer med längre ben vanligtvis längre steg. Detta är en fördel i mellanloppet när de har nått den högsta löphastigheten, som måste hållas fram till mållinjen.

Forskare vid Penn University använde magnetisk resonanstomografi (MRI) bilder av fötterna på tävlingslöpare, som hade minst tre års erfarenhet av sprinttävlingar. De fann att dessa professionella sprinters hade framfotsben som var upp till 6,2 procent längre än icke-sprintgruppen av löpare.

Forskare fann också att deras akillessena (den stora venen på baksidan av fotleden som förbinder vadmuskeln med hälbenet) också har en annan struktur. Akillessenan tjänar till att lyfta hälen, till exempel när vi står på tå eller bromsar. Den korta "hävarmen" på akillessenan hos sprinters visade sig vara 12 procent kortare än den för icke-sprinters. Längden på "armspaken" är avståndet mellan akillessenan och vristbenens rotationscentrum.

Långdistanslöpare måste kunna generera mycket hög benmuskelstyrka i proportion till sin kroppsmassa, på den mycket korta tiden som fötterna nuddar marken. Den kortare längden på akillessenans "hävarm" och längre tåben gör att löparen kan generera större kontaktkraft mellan fotsulan och marken, och att behålla den kraften under en längre tid. Denna löpteknik använder mindre energi, och förbrukar därför också mindre syre, vilket kan spara energi under löpningen.

Men det är fortfarande oklart om det är regelbunden träning som förändrar strukturen på benen, eller om vissa människor bara föds med en "löpare"-fysik. Vad som är klart, dessa fysiska egenskaper kan verkligen ge en fördel för löpare att generera större styrka under långdistanslöpning.

Starka människor som springer långa sträckor har en hälsosammare livsstil

Även om du är välsignad med gener och tränad extraordinärt för att ha en löphastighet som Usain Bolt, kan dåliga livsstilsprinciper hindra dig från att uppnå din bästa löpförmåga. Dålig näring som ger dig tomma kalorier utan viktiga näringsämnen kan faktiskt bromsa din kropps arbete.

Att inte tillgodose behoven av kroppsvätskor med vatten kommer inte att göra att kroppen kan visa sin optimala prestanda. Otillräcklig vila och dåliga sömnvanor kan beröva din kropp på kondition.

Att äta färsk mat, dricka mycket vatten, vila och adekvata återhämtningstekniker efter träning är nycklarna för att uppnå den mest perfekta förmågan att springa långdistanser.


$config[zx-auto] not found$config[zx-overlay] not found